Ta reda på hur histamin påverkar din hälsa.

Målet med Histaminus är att öka kunskapen om histaminintolerans och att ge var och en möjlighet att ta reda på om låghistaminkost hjälper. För den som mår bättre är Histaminus sedan ett verktyg att hitta och hålla en fungerande kost.

Observera att Histaminus inte ersätter läkarbesök!

Histaminintolerans

Histamin styr många olika funktioner runt om i kroppen. Kroppen skapar själv och bryter ner histamin i en självreglerande process. Vissa individer har dock en försämrad förmåga att bryta ner histamin, t ex på grund av brist på vissa enzym. När histaminnivån då blir för hög kan det ge en mängd olika symptom.

Idag kan man inte avgöra med laboratorietest om du är överkänslig mot histamin. Enzymet DAO kan visserligen mätas med blodprov och låga nivåer är vanligt vid histaminintolerans, men testet är inte tillräckligt för diagnos: Personer utan histaminintolerans kan få låga DAO-testvärden och en person med normala DAO-värden kan ändå ha stora problem med histamin.

Istället behöver man pröva låghistaminkost under en utvärderingsperiod. Den som är överkänslig mot histamin mår då avsevärt bättre, eller blir till och med symptomfri.

Självtest

Histaminus Självtest är ett sätt att ta reda på om låghistaminkost hjälper dig.

Under testperioden äter och dricker du enbart histaminlågt och loggar varje dag hur du mår. Histaminus visar vad du får äta och inte under den här perioden. Det är viktigt att du följer instruktionerna – om du gör avsteg från låghistaminkosten fungerar inte testet och du kan då inte lita på resultatet.

Riktigt histaminlåg kost innebär en omfattande inskränkning. Histaminus innehåller receptförslag där du kan få idéer och inspiration under den här perioden.

Histaminus utvärderingsperiod är ca 20 dagar. Om du får tydligt resultat på kortare tid kommer Histaminus föreslå att du avslutar testet tidigare. Om resultatet fortfarande är otydligt efter 30 dagar kommer Histaminus föreslå en förlängd utvärderingsperiod. Forskningen idag rekommenderar 2-8 veckors elimineringsdiet för diagnos av histaminintolerans.

Behandling

Histaminintolerans behandlas huvudsakligen genom anpassad kost¹. Olika individer har olika tolerans och du behöver hitta vad som fungerar just för dig. Histaminus hjälper dig i den processen.

Histaminus guidar dig bland vilka ämnen du kan äta respektive bör undvika. I takt med att du ger feedback lär sig Histaminus vad just du tål.

Den riktigt histaminlåga kosten utgör din bas. Den utökar du successivt genom att lägga till livsmedel på prov och följa upp i Histaminus hur du mår. Histaminus analyserar sambanden mellan dina potentiella triggers och eventuella reaktioner och rapporterar till dig.

Målet är att hitta en kosthållning som fungerar för dig, med så små kostbegränsningar som möjligt².

Mer om vad du behöver tänka på för att hålla aminnivån i din mat på en låg nivå hittar du i avsnittet Låghistaminkost nedan.

¹Komplettera med antihistaminer. De blockerar cellernas histaminreceptorer och hindrar på så sätt histaminet från att interagera med kroppen. För att få effekt behöver du blockera ”rätt” receptortyp i förhållande till dina symptom. Du kan behöva prova olika verksamma ämnen för att hitta det som är mest effektivt för dig. Prata med din läkare.

²Tag kontakt med en dietist om du behöver göra stora kostbegränsningar under längre tid. Det är viktigt att du får i dig alla näringsämnen du behöver!

Syfte

Syftet med Histaminus är att öka kunskapen om histaminintolerans.
Det gör vi genom att

• tillhandahålla ett praktiskt verktyg för den enskilde.

• bedriva datadriven forskning inom området.

• verka för ökad kunskapsspridning.

Forskningen om histaminintolerans växer kraftigt och antalet vetenskapliga artiklar som publiceras ökar markant år för år. Fortfarande är dock mycket oklart och det behövs mer forskning och fler studier. Histaminus är ett sätt att utveckla fakta- och databaserade rekommendationer för att förenkla och förbättra vardagen för den som är överkänslig mot histamin och andra biogena aminer.

Biogena aminer skapas av levande organismer och finns naturligt i både växter och djur.

De biogena aminerna är inblandade i många av kroppens funktioner och om halten blir fel fungerar inte systemen som de ska. Man får sjukdomssymptom.

Kroppen tillverkar själv aminer av aminosyror och bryter ner dem med hjälp av enzymer i ett självreglerande system. Men biogena aminer finns också i alla livsmedel, både animaliska och vegetabiliska. Halten ökar ytterligare när bakterier hjälper aminosyror i maten att omvandlas till aminer, både när detta är en effekt av den naturliga nedbrytningsprocessen och när det handlar om fermentering av mat. Sådan mat kan innehålla mycket höga halter biogena aminer.

Enzym i mag-tarmsystemet ansvarar för att bryta ner aminerna kroppen fått i sig via maten och förhindra att de når blodet.

Histamin, som bildas när aminosyran histidin bryts ner (dekarboxyleras), är det biogena amin som är mest studerat och mest välkänt som orsak till både matförgiftningar och överkänslighetsreaktioner.

Referenser
Comas-Basté O, Luz Latorre-Moratalla M, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, del Carmen Vidal-Carou M. Histamine and Other Biogenic Amines in Food. From Scombroid Poisoning to Histamine Intolerance. Biogenic Amines. 2019. doi:10.5772/intechopen.84333

Durak-Dados A, Michalski M, Osek J. Histamine and Other Biogenic Amines in Food. J Vet Res. 2020; 64(2):281-288. doi:10.2478/jvetres-2020-0029

EFSA Panel on Biological Hazards (BIOHAZ) Scientific Opinion on risk based control of biogenic amine formation in fermented foods. EFSA J. 2011;9:1–93. doi:10.2903/j.efsa.2011.2393

Egervärn M, Olsen M. Biogena aminer i livsmedel. Livsmedelsverkets rapporserie nr 6 del 2/2017. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/riskvarderingsrapport-biogena-aminer-i-livsmedel-livsmedelsverkets-rapport-nr-6-del-2-2017.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/biogena-aminer

Ekici K, Omer A K. Biogenic amines formation and their importance in fermented foods. BIO Web Conf., 17 (2020) 00232. doi.org/10.1051/bioconf/20201700232

Histamin är ett kroppseget ämne som reglerar många av kroppens funktioner. Det finns i alla organ där det verkar, bl a huden, tarmslemhinnan, hjärtat, lungorna och nervändarna i hjärnan. Kroppen producerar själv histamin där det behövs och bryter ned överskottet.

Histamin finns också i mat. Enzymet diaminoxidas (DAO) svarar för att det histaminet bryts ned i tarmen och inte tas upp av kroppen.

Histamin produceras och lagras framför allt i mastceller¹ och basofiler². Olika stimuli kan trigga frisättning av lagrat histamin. Då aktiveras mastceller eller basofiler till att släppa ut stora mängder histamin. Detta händer t ex vid allergi.

När kroppen inte hinner bryta ner det histamin som tillförs - antingen utifrån, t ex via mat, eller genom frisättning från cellerna - får man sjukdomssymptom.

Histamin agerar som både hormon och signalsubstans och verkar genom att binda till någon av fyra receptorer: H₁, H₂, H₃ resp H₄. Effekten av histaminet beror på vilken receptor histaminet kopplar till och vilken typ av cell receptorn sitter på.

• Histamin verkar sammandragande på den glatta muskulaturen bl a i luftstrupe, tarmar och inre organ.

• Histamin verkar utvidgande på blodkärl (vasodilataterande), ökar blodkärlens genomsläpplighet (permeabilitet) och påverkar blodtrycket.

• Histamin orsakar hjärtrytmrubbningar, främst hjärtrusning (takykardi).

• Histamin ökar utsöndringen av slem (t ex snuva).

• Histamin ökar utsöndringen av magsaft.

• Histamin stimulerar smärtsignaler (nociceptiva nervsignaler).

• Histamin påverkar immunsystemet. Histamin har både pro- och anti-inflammatoriska effekter beroende på receptor- och celltyp.

• Histamin påverkar blodbildningen.

• Histamin påverkar sårläkning.

• Histamin fungerar som signalsubstans i det centrala nervsystemet.

• Histamin påverkar kognition (hur hjärnan tar in, bearbetar, lagrar och tar fram information), koncentrationsförmåga, minne och inlärning.

• Histamin påverkar humör.

• Histamin reglerar sömn och vakenhet, dygnsrytm.

• Histamin påverkar hormonbalansen (histamin och östrogen förstärker varandra).

• Histamin reglerar kroppstemperaturen.

Histaminfunktioner.png

¹Mastcell: Celltyp i det ospecifika immunförsvaret. Finns i vävnaderna, utanför blodomloppet, framför allt i hud och mag-tarmkanalen.

²Basofil: Vit blodkropp. Finns i blodet.

Referenser
He S, Zhang H, Zeng X et al. Mast cells and basophils are essential for allergies: mechanisms of allergic inflammation and a proposed procedure for diagnosis. Acta Pharmacol Sin. 2013; 34:1270–1283. doi:10.1038/aps.2013.88

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Kovacova-Hanuskova E, Buday T, Gavliakova S, Plevkova J. Histamine, histamine intoxication and intolerance. Allergol Immunopathol (Madr). 2015; 43(5):498-506. doi:10.1016/j.aller.2015.05.001

Maintz L, Novak N. Histamine and histamine intolerance. Am J Clin Nutr. 2007; 85(5):1185-1196. doi:10.1093/ajcn/85.5.1185

Shulpekova YO, Nechaev VM, Popova IR, et al. Food Intolerance: The Role of Histamine. Nutrients. 2021; 13(9):3207. doi:10.3390/nu13093207

Siracusa MC, Kim BS, Spergel JM, Artis D. Basophils and allergic inflammation. J Allergy Clin Immunol. 2013; 132(4):789-788. doi:10.1016/j.jaci.2013.07.046

Thangam EB, Jemima EA, Singh H, Baig MS, Khan M, Mathias CB, Church MK and Saluja R. The Role of Histamine and Histamine Receptors in Mast Cell-Mediated Allergy and Inflammation: The Hunt for New Therapeutic Targets. Front. Immunol. 2018; 9:1873. doi:10.3389/fimmu.2018.01873

White MV. The role of histamine in allergic diseases. J Allergy Clin Immunol. 1990; 86(4 Pt 2):599-605. doi:10.1016/s0091-6749(05)80223-4

Histaminintolerans innebär nedsatt förmåga att bryta ner histamin.

När histaminnivån ökar saknas då tillräcklig dämpning och regleringssystemet hamnar i obalans. Histamin i mat hindras inte i samma utsträckning att nå blodbanan. Histaminpåslag till följd av frisätting från cellernas lager får större genomslag och tar längre tid att metabolisera. Histaminhalten blir för hög och man får symptom.

Alltför stora mängder histamin i mat leder till matförgiftning hos alla människor. Gränsvärden för tillåtna histaminnivåer regleras i lagstiftning (EG-förordning 2073/2005). Den som är histaminintolerant reagerar vid lägre nivåer.

Histaminintolerans liknar laktosintolerans – det är ingen allergi utan beror på att kroppen inte tillverkar tillräckliga mängder nedbrytande enzym. Laktos bryts ner av enzymet laktas. Histamin bryts ner av enzymet diaminoxidas (DAO) som främst finns i mag-tarmkanalen och av enzymet histamin-N-metyltranferas (HNMT) med inverkan av enzymet monoaminoxidas (MAO), en process som sker inuti cellerna.

Termen histaminintolerans används ofta synonymt med DAO-brist. Många, men inte alla, med etablerad histaminintolerans uppvisar också signifikant lägre koncentrationer av DAO i blodet än friska kontrollpersoner. Man kan dock ha histaminreaktioner av andra orsaker, exempelvis med kopplingar till HNMT-enzymet eller mastcellsaktivitet (där histamin frisätts).

Andra biogena aminer tävlar med histamin om att binda till DAO-enzymet. Kroppens DAO har högst affinitet för (tendens att binda till) histamin, men särskilt putrescin och kadaverin binder också gärna till DAO. (Medan DAO från däggdjur favoriserar histamin så har DAO från växter i försök visats sig föredra putrescin och kadaverin framför histamin.)

Nedbrytningen av histamin hindras alltså när andra aminer binder till DAO i dess ställe. Därför kan man säga att histaminintolerans också innebär överkänslighet mot biogena aminer i vidare bemärkelse.

Referenser
Comas-Basté O, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla M, Vidal-Carou MDC. Histamine Intolerance: The Current State of the Art. Biomolecules. 2020; 10(8):1181. doi:10.3390/biom10081181

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Kovacova-Hanuskova E, Buday T, Gavliakova S, Plevkova J. Histamine, histamine intoxication and intolerance. Allergol Immunopathol (Madr). 2015; 43(5):498-506. doi:10.1016/j.aller.2015.05.001

Sánchez-Pérez S, Comas-Basté O, Costa-Catala J, et al. The Rate of Histamine Degradation by Diamine Oxidase Is Compromised by Other Biogenic Amines. Front Nutr. 2022; 9:897028. doi:10.3389/fnut.2022.897028

Schnedl WJ, Lackner S, Enko D, Schenk M, Holasek SJ, Mangge H. Evaluation of symptoms and symptom combinations in histamine intolerance. Intest Res. 2019; 17(3):427-433. doi:10.5217/ir.2018.00152

När histaminnivån blir för hög fungerar inte kroppen som den ska. Eftersom histamin verkar i så många av kroppens system varierar också symptomen stort. Vanligast är reaktioner från:

Mage-tarm: Buksmärtor, uppsvälld buk, gaser, diarré, förstoppning, kräkningar

Nervsystemet: Huvudvärk, yrsel, illamående, ljud- och ljuskänslighet, koncentrationsproblem, försämrad kognition, minne och inlärning, påverkan på humör, störd sömn, vakenhet, temperaturreglering

Kardiovaskulära systemet: Hjärtrusning (takykardi), hjärtarytmier, blodtrycksfall, högt blodtryck

Andningsvägarna: Nästäppa, nysningar, rinnsnuva, luftrörssammandragningar (andnöd)

Huden: Nässelutslag (urtikaria), eksem, flush, klåda, rodnad, svullnad (ödem)

Reproduktiva system: Menstruationsstörningar, smärtsamma menstruationer (dysmenorré)

Histamin spelar också en stor roll vid kronisk inflammation.

Skissdocka.png

Vilka symptom som utvecklas skiljer mycket mellan olika individer. Att symptomen är ospecifika (inte unika för histaminintolerans) gör det också svårare att ställa rätt diagnos.

Referenser
Comas-Basté O, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla M, Vidal-Carou MDC. Histamine Intolerance: The Current State of the Art. Biomolecules. 2020; 10(8):1181. doi:10.3390/biom10081181

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Histaminintolerans orsakas främst av brist på, eller inaktivitet hos, enzymet DAO. DAO har bl a till uppgift att bryta ner det histamin som kommer in i mag-tarmkanalen med det vi äter och dricker.

En hämmad DAO-aktivitet kan bero på gener, sjukdom eller läkemedel.

Gener
Genen som kodar för proteinet DAO heter AOC1 och befinner sig i kromosom 7 (7q34-q36). Fyra varianter (single nucleotide polymorphisms, SNPs) har associerats med låg DAO-aktivitet: rs2052129, rs10156191, rs1049742 och rs1049793. Genetisk DAO-brist är medfödd och påverkar DAO-aktiviteten i hela kroppen.

Sjukdom
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD, Crohns sjukdom, ulcerös kolit) kan leda till nedsatt DAO-funktion. DAO-bristen är i det här fallet mer lokal, begränsad till samma område som inflammationen, och ger mer sällan utslag i DAO-blodprov. Besvären kan dock vara lika omfattande.

Läkemedel
Många vanliga läkemedel blockerar kroppens produktion av DAO. DAO-nivån påverkas i alla delar av kroppen dit läkemedlet når. I det här fallet är DAO-bristen tillfällig och återgår till en högre nivå när man slutar ta läkemedlet.

Några exempel på läkemedel med DAO-hämmande effekt:

Cimetidin - H₂-receptorantagonist, mot halsbränna/magsår
Diazepam - lugnande, avslappnande och smärtstillande
Dihydralazin - mot högt blodtryck
Klavulansyra (Amoxicillin) - antibiotikum
Tiopental - anestesimedel

Läkemedel kan också påverka histaminnivån i kroppen genom att utlösa frisättning av lagrat histamin. Exempel på läkemedel med histaminfrisättande effekt:

Acetylsalisylsyra (Bamyl, Magnecyl) - NSAID
Diclofenac (Voltaren) - smärtstillande, antiinflammatoriskt
Klortetracyklin (Aureomycin) - antibiotikum
Kodein - smärtstillande
Morfin - smärtstillande
Naproxen - NSAID
Nitroglycerin - kärlvidgandeI
Vancomycin - antibiotikum

Utförlig läkemedelsförteckning finns i Histaminus databas.

Referenser
Comas-Basté O, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla M, Vidal-Carou MDC. Histamine Intolerance: The Current State of the Art. Biomolecules. 2020; 10(8):1181. doi:10.3390/biom10081181

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Flera sjukdomar har visat sig medföra en ökad sannolikhet för histaminintolerans. I vissa fall, som vid inflammatoriska tarmsjukdomar, är det tydligt att sjukdomen (inflammationen) orsakar histaminintoleransen (via skador på DAO-funktionen). I andra fall är det är inte lika uppenbart vad som är orsak och vad som är verkan. Alla former av histaminintolerans, oavsett anledning, blir bättre av behandling.

Migrän
Det finns en stark koppling mellan migrän och histaminintolerans. Migränsymptom sammanfaller med histaminreaktionssymptom. Aminrika livsmedel (som choklad, rödvin, lagrade ostar) har länge varit kända för att utlösa migränattacker. Studier har funnit att genvarianter (rs2052129, rs10156191) som ger minskad DAO-aktivitet är vanligare bland migräniker än bland genomsnittsbefolkningen. Lågdosbehandling med antihistaminer prövas också som preventiv behandling mot migrän.

Glutenintolerans
Upp till 30% av patienter med celiaki (autoimmun glutenintolerans) har symptom även med helt glutenfri diet. I en pilotstudie (Schnedl et al 2021) visade sig över hälften av dylika patienter ha histaminintolerans.

Det finns även anledning att misstänka att patienter med glutenkänslighet utan celiaki (non-celiac gluten sensitivity, NCGS) egentligen är histaminintoleranta eftersom symptomen väsentligen är desamma.

IBD
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD, Inflammatory Bowel Diseases, inkl Crohns sjukdom och ulcerös kolit) ger påverkan på tarmslemhinnan. Skadorna kan leda till nedsatt DAO-funktion och därmed ge histaminintolerans.

IBS
Nyare forskning visar att histamin, vid sidan av serotonin, spelar en stor roll vid IBS (Irritable Bowel Syndrome). I en svensk studie vid Sahlgrenska akademin (Böhn et al 2013) rapporterade t ex en majoritet (58%) av IBS-patienterna att histaminrika födoämnen utlöste symptom. Även histaminfrisättande ämnen orsakade symptom i samma studie.

Fibromyalgi
Genvarianter som ger minskad DAO-aktivitet är även vanliga hos personer med fibromyalgi. Fibromyalgipatienter har också uppvisat signifikant symptomförbättring när de följt en låghistamindiet (Gomez-Arguelles et al 2022).

Kronisk urtikaria
Kronisk urtikaria är en histaminmedierad sjukdom. Patienter har i försök visat sig ha minskad tolerans för histamin och bli väsentligt förbättrade av låghistaminkost (Guida et al 2000).

Tarmbakterierflora
Man har börjat undersöka samband mellan histaminintolerans och avvikande tarmbakterieflora, men den forskningen är ännu så länge i sin linda och det behövs fler studier innan man kan dra några säkra slutsatser.

Referenser
Böhn L, Störsrud S, Törnblom H, Bengtsson U, Simrén M. Self-reported food-related gastrointestinal symptoms in IBS are common and associated with more severe symptoms and reduced quality of life. Am J Gastroenterol. 2013; 108(5):634-641. doi:10.1038/ajg.2013.105

Comas-Basté O, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla M, Vidal-Carou MDC. Histamine Intolerance: The Current State of the Art. Biomolecules. 2020; 10(8):1181. doi:10.3390/biom10081181

Fabisiak A, Włodarczyk J, Fabisiak N, Storr M, Fichna J. Targeting Histamine Receptors in Irritable Bowel Syndrome: A Critical Appraisal. J Neurogastroenterol Motil. 2017; 23(3):341-348. doi:10.5056/jnm16203

García-Martín E, Martínez C, Serrador M, et al. Diamine oxidase rs10156191 and rs2052129 variants are associated with the risk for migraine. Headache. 2015; 55(2):276-286. doi:10.1111/head.12493

Gomez-Arguelles JM, Caceres O, Blanco M, Maestu C, Martin F. Improvement of digestive symptoms in fibromyalgia patients following a diet modification according to histamine release test - an observational study. Reumatologia. 2022; 60(3):209-212. doi:10.5114/reum.2022.117841

Griauzdaitė K, Maselis K, Žvirblienė A, et al. Associations between migraine, celiac disease, non-celiac gluten sensitivity and activity of diamine oxidase. Med Hypotheses. 2020; 142:109738. doi:10.1016/j.mehy.2020.109738

Guida B, De Martino CD, De Martino SD, et al. Histamine plasma levels and elimination diet in chronic idiopathic urticaria. Eur J Clin Nutr. 2000; 54(2):155-158. doi:10.1038/sj.ejcn.1600911

Kaura S, Alib A, Siahbalaeic Y, Ahmadc U, Nargisc F, Pandeyd A K, Singh B. Association of Diamine oxidase (DAO) variants with the risk for migraine from North Indian population. Meta Gene. 2019. doi:10.1016/j.mgene.2019.1006

Lessof MH, Gant V, Hinuma K, Murphy GM, Dowling RH. Recurrent urticaria and reduced diamine oxidase activity. Clin Exp Allergy. 1990; 20(4):373-376. doi:10.1111/j.1365-2222.1990.tb02796.x

Maintz L, Novak N. Histamine and histamine intolerance. Am J Clin Nutr. 2007; 85(5):1185-1196. doi:10.1093/ajcn/85.5.1185

Okutan G, Ruiz Casares E, Perucho Alcalde T, Sánchez Niño GM, Penadés BF, Terrén Lora A, Torrente Estríngana L, López Oliva S, San Mauro Martín I. Prevalence of Genetic Diamine Oxidase (DAO) Deficiency in Female Patients with Fibromyalgia in Spain. Biomedicines. 2023; 11(3):660. https://doi.org/10.3390/biomedicines11030660

Pollock I, Murdoch RD, Lessof MH. Plasma histamine and clinical tolerance to infused histamine in normal, atopic and urticarial subjects. Agents Actions. 1991; 32(3-4):359-365. doi:10.1007/BF01980899

Schink M, Konturek PC, Tietz E, et al. Microbial patterns in patients with histamine intolerance. J Physiol Pharmacol. 2018; 69(4):10.26402/jpp.2018.4.09. doi:10.26402/jpp.2018.4.09

Schnedl WJ, Lackner S, Enko D, Schenk M, Mangge H, Holasek SJ. Non-celiac gluten sensitivity: people without celiac disease avoiding gluten-is it due to histamine intolerance?. Inflamm Res. 2018; 67(4):279-284. doi:10.1007/s00011-017-1117-4

Schnedl WJ, Mangge H, Schenk M, Enko D. Non-responsive celiac disease may coincide with additional food intolerance/malabsorption, including histamine intolerance. Med Hypotheses. 2021; 146:110404. doi:10.1016/j.mehy.2020.110404

Wagner N, Dirk D, Peveling-Oberhag A, et al. A Popular myth - low-histamine diet improves chronic spontaneous urticaria - fact or fiction?. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2017;31(4):650-655. doi:10.1111/jdv.13966

Worm J, Falkenberg K, Olesen J. Histamine and migraine revisited: mechanisms and possible drug targets. J Headache Pain. 2019; 20(1):30. doi:10.1186/s10194-019-0984-1

Yuan H, Silberstein SD. Histamine and Migraine. Headache. 2018; 58(1):184-193. doi:10.1111/head.13164

Idag kan man inte diagnostisera histaminintoleran enbart genom laboratorietest.

Diagnosen ställs istället utifrån hur man reagerar på en elimineringsdiet. Under en utvärderingsperiod (2-8 veckor) äter och dricker man bara strikt histaminlågt. Den som är histaminintolerant blir då avsevärt förbättrad eller till och med symptomfri.

Om man blir bättre av eliminationskost bör man kontrollera om histaminkänsligheten beror på födoämnesallergi, mastocytos, mag-tarmsjukdomar eller läkemedel. Om alla dessa kan uteslutas ställs diagnosen histaminintolerans.

För att ta reda på om kosten påverkar rekommenderas att man för en s k symptomdagbok. Poängen med symptomdagbok är att hitta samband mellan födoämnen och eventuella reaktioner. Histaminus är ett alternativ.

Även om dagens laboratorietest inte räcker för att säkert identifiera histaminintolerans, finns ett antal tester som kan användas indikativt.

Blodprov kan mäta DAO-aktiviteten i blodet. Ett lågt värde talar för histaminintolerans. DAO-aktiviteten svänger dock normalt och samma person kan ha höga värden vid ett provtillfälle och låga vid ett annat. Låga mätvärden medför inte heller nödvändigtvis problem med histaminmetabolismen. Testet är dock värdefullt som indikator: För en patient som testar lågt förklaras symptomen sannolikt av histaminintolerans.

När histamin appliceras på hud (provokationstest) reagerar histaminintoleranta annorlunda än andra: Det tar längre tid innan utslaget går bort. Därför har det föreslagits som test för histaminintolerans att läsa av efter 50 minuter istället för efter 20 minuter som annars är standard.

Vid tarmsjukdom kan DAO-bristen vara lokal. Då kan DAO-nivån i blodet vara normal men synas vid en tarmbiopsi. Det kan också vara möjligt att se biomarkörer i urin- eller avföringsprov. (Däremot ger både DAO-blodprov och provokationstest i det här fallet normala värden.)

Gentest kan visa om man har en eller flera av de genetiska varianterna som ger minskad DAO-aktivitet. Man kan ha genvarianterna utan att vara histaminintolerant, men för den som har symptom kan ett gentest ge svar på den troliga orsaken.

Referenser
Comas-Basté O, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla M, Vidal-Carou MDC. Histamine Intolerance: The Current State of the Art. Biomolecules. 2020; 10(8):1181. doi:10.3390/biom10081181

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Hur många som idag är histaminintoleranta är oklart. Skattningar varierar men anges ofta kring 3-6%, ett värde som har ökat och väntas fortsätta öka i takt med att histaminintolerans blir mer känt. Idag är tillståndet underdiagnostiserat. Kunskapen om histaminintolerans är otillräckligt spridd både bland allmänheten, inom primärvården och specialistvården.

Forskningen om histaminintolerans har vuxit markant under det senaste decenniet, både kring histaminintolerans som separat diagnos och dess samband med andra tillstånd. Flera av våra vanligaste folksjukdomar har visats ha hög samsjuklighet med histaminintolerans. Bl a får patienter med migrän och IBS i stor utsträckning symptom av histaminrika livsmedel. Prevalensen av migrän i Sverige uppskattas till 13%. Prevalensen av IBS skattas till 11%, men mörkertalet är stort eftersom många drabbade inte söker läkarvård.

Att vanliga sjukdomar har ett tydligt samband med histaminintolerans indikerar att andelen histaminintoleranta i befolkningen egentligen är betydligt större än dagens skattningar.

Födoämnesintoleranser ökar också generellt i populationen. Av den anledningen kan man förvänta sig att även den verkliga andelen histaminintoleranta kommer att öka framöver.

Referenser
Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Lagerlöf E, Agréus L, Simrén M, Törnblom H. IBS – irritabel tarm. Läkartidningen. 2018, 115:EXDU

Sundholm A, Steinberg A. Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur. Läkartidningen. 2020,117:FTS7

Idag finns ingen botande behandling av histaminintolerans.

Lösningen är istället låghistaminkost: Livsmedel med lågt innehåll av biogena aminer, histaminfrisättare och DAO-blockerare, som tillagats och förvarats på sätt som minimerar amintillväxt.

Olika individer har olika känslighet. Därför behöver var och en prova sig fram till en välfungerande kost individuellt.

Utgångspunkten är strikt låghistaminkost. Denna utökas sedan successivt med olika livsmedel samtidigt som mängd, tidpunkt och eventuella symptom registreras i en symptomdagbok (t ex i Histaminus). Utifrån datat dras sedan slutsatser om sambanden mellan triggers och reaktioner. Målet är att hitta en kost med så få restriktioner som möjligt.

En utmaning är att en reaktion ofta inte känns omedelbart – den kan komma efter några timmar, växa genom en flora av olika symptom och ligga kvar i flera dagar innan den mattats av helt. Ytterligare en utmaning är att reaktionen är dosberoende: Det kanske går utmärkt att äta skaldjur en dag, men om man dessutom äter tomater dagen därpå fås en reaktion eftersom histaminnivån då redan var hög. Samma livsmedel kan alltså gå bra ibland och ge reaktion ibland, beroende på hur ofta och vad annat man ätit. Faktorer som stress, medicinering, infektioner och menstruation spelar också in.

Lagring och hantering av livsmedel är dessutom av yttersta vikt eftersom halten biogena aminer ökar som en del av nedbrytningsprocessen. Det räcker alltså inte att identifiera vilka livsmedel som tolereras, det är också helt avgörande hur de förvaras och tillagas. Detta beskrivs mer ingående i avsnittet Låghistaminkost.

Kostbehandlingen kan kompletteras med

• antihistaminer.

• kosttillskott med diaminoxidas (DAO) före måltid. Dessa kosttillskott är inte läkemedelsklassade och effektiviteten varierar kraftigt mellan olika individer, men vissa oberoende studier (utan koppling till tillverkarna) har visat bra resultat. Dessa studier är dock än så länge små och få.

• tillskott av vitamin C.

Referenser
Egervärn M, Olsen M. Biogena aminer i livsmedel. Livsmedelsverkets rapportserie nr 6 del 2/2017. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/riskvarderingsrapport-biogena-aminer-i-livsmedel-livsmedelsverkets-rapport-nr-6-del-2-2017.pdf

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Sánchez-Pérez S, Comas-Basté O, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla ML, Vidal-Carou MC. Low-Histamine Diets: Is the Exclusion of Foods Justified by Their Histamine Content?. Nutrients. 2021; 13(5):1395. doi:10.3390/nu13051395

Låghistaminkost består av livsmedel med lågt innehåll av biogena aminer, histaminfrisättare och DAO-blockerare, som tillagats och förvarats på sätt som minimerar amintillväxt.

Det innebär att äta så färska och oprocessade livsmedel som möjligt, där vissa valts bort.

Livsmedel att undvika

• Lagrade och fermenterade produkter har ett högt innehåll av histamin och andra biogena aminer. Konserverad fisk (tonfisk, ansjovis, inlagd sill), charkuterier (rökt skinka, salami och andra korvar) och lagrade ostar är några exempel. Sojasås, asiatisk fisksås och jästextrakt är andra. Yoghurt och bakteriesyrade produkter tolereras olika beroende på vilken bakterityp som använts i fermenteringsprocessen (olika bakteriestammar producerar olika mycket aminer).

• Fet fisk innehåller naturligt stora mängder histidin som omvandlas till histamin.

• Vissa livsmedel från växtriket är rika på aminer eller kan frisätta lagrat histamin i kroppen. Tomat, spenat, aubergine, avocado, nötter, sojabönor, kakao, banan, jordgubbar, ananas, kiwi och citrusfrukter är några exempel. Svamp är också rikt på biogena aminer.

• Alkohol frisätter histamin och hämmar DAO vilket förstärker de toxiska effekterna av histamin och andra biogena aminer. Öl och vin innehåller också i sig stora mängder aminer som en följd av deras respektive tillverkningsprocesser.

• Vissa tillsatser (E-ämnen) stör kroppens histaminbalans och starka kryddor (peppar, chili, curry etc) kan öka histaminupptaget i tarmarna (via ökad permeabilitet).

Tillagning, förvaring och hantering
När livsmedel bryts ner ökar halten biogena aminer. Därför är det viktigt att maten är så färsk som möjligt. Bildandet av biogena aminer ökar med förvaringstemperatur och tid: Tillväxten är störst i temperaturintervallet 20°C - 37°C. Hygien är också avgörande för att minimera närvaron av aminproducerande bakterier.

Varken frysning eller upphettning kan ta bort redan bildat histamin eller andra aminer. Frysning bromsar dock vidare tillväxt kraftigt.

Förvara därför känsliga livsmedel i frysen. Tillaga dem direkt från frysen – tina i mikrovågsugn (inte i kylskåp över natten eller liknande). Undvik långa tillagningstider. Låt inte lagad mat stå framme, ät den direkt och frys eventuella rester så snabbt som möjligt. Var också vaksam på att frysta livsmedel inte hinner börja tina vid transport från butik hem till frysen.

Mest uttalad är amintillväxten i protein- och/eller aminosyrerika produkter. I fet fisk till exempel är amintillväxten mycket snabb. Ät därför bara helt färsk fisk – nyfiskad eller fryst direkt vid fångst. Undvik kött och fisk som förvarats i kyl (eller på is) i butik. Amintillväxt kan ske trots vakuumförpackning eller förpackning i skyddande atmosfär.

Restaurangmat är ett problem. Kännedomen om histaminintolerans är ännu så länge mycket låg i branschen och de flesta rätter innehåller delkomponenter av inkompatibla ingredienser. Varmhållen mat på lunchrestauranger och i skolmatsalar tolereras ofta dåligt, och även på à la carte restauranger kan delar av en rätt vara tillagade i förväg, kött kan ha marinerats etc.

Det går inte att avgöra utifrån utseende eller lukt om aminnivån är hög: Detta sker innan maten börjar se gammal ut eller lukta skämt.

Det saknas idag full konsensus kring exakt vad som bör ingå respektive uteslutas i en låghistaminkost. Grundprincipen överensstämmer men detaljer varierar hos olika källor.

Histaminus riskbedömning bygger på en kombination av publicerade vetenskapliga studier, kostråd från bl a Karolinska universitetssjukhuset och Swiss Interest Group Histamine Intolerance (SIGHI) samt empiriska data från användarkollektivet.

Referenser
Comas-Basté O, Latorre-Moratalla ML, Rabell-González J, Veciana-Nogués MT, Vidal-Carou MC. Lyophilised legume sprouts as a functional ingredient for diamine oxidase enzyme supplementation in histamine intolerance. LWT Food Sci. Technol. 2020; 125:109–201. doi:10.1016/j.lwt.2020.109201

Doeun D, Davaatseren M, Chung MS. Biogenic amines in foods. Food Sci Biotechnol. 2017; 26(6):1463-1474. doi:10.1007/s10068-017-0239-3

Egervärn M, Olsen M. Biogena aminer i livsmedel. Livsmedelsverkets rapporserie nr 6 del 2/2017. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/riskvarderingsrapport-biogena-aminer-i-livsmedel-livsmedelsverkets-rapport-nr-6-del-2-2017.pdf

Emborg J, Laursen BG, Dalgaard P. Significant histamine formation in tuna (Thunnus albacares) at 2 degrees C--effect of vacuum- and modified atmosphere-packaging on psychrotolerant bacteria. Int J Food Microbiol. 2005; 101(3):263-279. doi:10.1016/j.ijfoodmicro.2004.12.001

Hrubisko M, Danis R, Huorka M, Wawruch M. Histamine Intolerance-The More We Know the Less We Know. A Review. Nutrients. 2021; 13(7):2228. doi:10.3390/nu13072228

Jabłońska-Ryś E, Sławińska A, Stachniuk A, Stadnik J. Determination of biogenic amines in processed and unprocessed mushrooms from the Polish market. Journal of Food Composition and Analysis. 2020; 92. doi:10.1016/j.jfca.2020.103492

Jensen-Jarolim E, Gajdzik L, Haberl I, Kraft D, Scheiner O, Graf J. Hot spices influence permeability of human intestinal epithelial monolayers. J Nutr. 1998; 128(3):577-581. doi:10.1093/jn/128.3.577

Kung HF, Lee YC, Lin CW, Huang YR, Cheng CA, Lin CM, Tsai YH. The effect of vacuum packaging on histamine changes of milkfish sticks at various storage temperatures. Journal of Food and Drug Analysis. 2017; 25(4):812-818. doi:10.1016/j.jfda.2016.12.009

San Mauro Martin I, Brachero S, Garicano Vilar E. Histamine intolerance and dietary management: A complete review. Allergol Immunopathol (Madr). 2016; 44(5):475-483. doi:10.1016/j.aller.2016.04.015

Sánchez-Pérez S, Comas-Basté O, Rabell-González J, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla ML, Vidal-Carou MC. Biogenic Amines in Plant-Origin Foods: Are They Frequently Underestimated in Low-Histamine Diets?. Foods. 2018; 7(12):205. doi:10.3390/foods7120205

Sánchez-Pérez S, Comas-Basté O, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla ML, Vidal-Carou MC. Low-Histamine Diets: Is the Exclusion of Foods Justified by Their Histamine Content?. Nutrients. 2021;13(5):1395. doi:10.3390/nu13051395

Shulpekova YO, Nechaev VM, Popova IR, et al. Food Intolerance: The Role of Histamine. Nutrients. 2021; 13(9):3207. doi:10.3390/nu13093207

Wantke F, Götz M, Jarisch R. Histamine-free diet: treatment of choice for histamine-induced food intolerance and supporting treatment for chronic headaches. Clin Exp Allergy. 1993;23(12):982-985. doi:10.1111/j.1365-2222.1993.tb00287.x

Zimatkin SM, Anichtchik OV. Alcohol-histamine interactions. Alcohol Alcohol. 1999; 34(2):141-147. doi:10.1093/alcalc/34.2.141